Nu är det full fart igen och jag hoppas att alla är starka och utvilade efter en skön och härlig sommar! Under sommaren har vi jobbat på för fullt med NEA:s nya hemsida som nu äntligen är klar! Gå in och titta på www.nea.nu. Vi vill att NEA ska vara en naturlig mötesplats för alla som är verksamma inom området eAffärer. Myndigheter, programvaruleverantörer, företag, branschorganisationer och media ska snabbt och enkelt kunna få en överblick av vad som händer inom området, hur eAffärer fungerar, hjälp med t.ex. lönsamhetskalkyl, avtal, standarder och goda exempel.

Vi vill att NEA:s hemsida ska vara en mötesplats där man kan interagera, lära och diskutera – högt som lågt. Vi vet att många länkar till NEA:s hemsida t.ex. vad gäller kommunikationsavtalet och lönsamhetskalkylen och ni behöver nu uppdatera era länkningar, eftersom strukturen ändrats.

Nytt är att vi bjuder in alla medlemmar att dela med sig av sina kundcase under fliken goda exempel under eAffärer. Vi bygger en större bank med goda exempel, det tillför ett värde för medlemmarna att marknadsföra sig och vi är mer försiktiga med medlemmarnas pengar då NEA slipper ta ansvar och kostnaden för att ta fram praktikfall. Som medlemmar får ni en login till siten och kan där ladda upp bra praktikfall som kommer att godkännas av arbetsgruppen Handel & Logistik innan de publiceras. Vi vill att casen följer följande struktur: Affärsutmaningen, lösningen och resultatet/nyttan samt att de har en tydlig avsändare, men inte innehåller för mycket reklam. Sunt förnuft och god affärsetik är honnörsord här.

Nytt är också att vi skapat en wikipedia för eAffärer. Vi märker att det finns ett behov av att definiera och enas kring innebörden av många begrepp och det är något vi måste lösa själva. Även här bjuder vi in medlemmarna att lägga upp och definiera begreppen samtidigt som de får en möjlighet att marknadsföra sig själva och sin verksamhet. Inläggen kommer att godkännas av arbetsgruppen Handel & Logistik innan de publiceras. Era inloggninsguppgifter kommer på mailen inom kort.

Jag är väldigt glad över att vi börjar få igång informations- och diskussionsflödet på LinkedIn. Sociala medier är demokrati i praktiken. Här får vi momentan återkoppling på nyheter, frågor och förslag och vi märker direkt vilka ämnen som engagerar och berör. Tyck, fråga och diskutera mera, det för hela kategorin eAffärer framåt!

Som medlem i NEA kommer ni snart att få både fysiska pins till kavajslaget och digitala sigill till era hemsidor som en kvalitetsstämpel på ert engagemang när det gäller eAffärer.

Det tar lite tid att trampa igång och förnya NEA, men det går framåt och jag lovar att vi är på rätt väg! En klok kvinna i NEA:s styrelse säger att ”världen styrs av de som dyker upp” och det har väl sällan varit så passande som nu!

 

Allt gott och på återhörande!
Ulrica Storset, vd

Det finns många spännande exempel på kreativa och smarta elektroniska affärer. Men fortfarande är det ganska få av dessa som bygger på rfid-teknologi. Ett undantag är det projekt som nu genomförs hos Havs- och Vattenmyndigheten, tidigare Fiskeriverket.

Alltsammans började 2009 med att den nya EU-förordningen 1224 stipulerade att det ska råda full spårbarhet på den !sk som fångas i medlemsländerna. Spårbarheten ska gälla på ”parti-nivå”, vilket här betyder att varje enskild låda med fisk ska gå att spåra från konsumenten och hela vägen tillbaka till fskare och fångstplats. Målsättningen är dels att öka tryggheten för konsumenten, men även att öka fskindustrins effektivitet. På Hav & Vatten insåg man tidigt att en manuell hantering av detta skulle bli tidskrävande och kostsam.Rfid blev därför ett naturligt fokus.

– Jag hade träffat Fiskeriverket i projektet e-Trace, vilket var ett forskningsprojekt för spårbarhet i försörjningskedjor för livsmedel baserad på elektroniska verktyg som ger transparens i kedjan. Jag var projektledare och Fiskeriverket var med som observatörer i projektet. Med detta som grund anlitades jag senare för att utveckla den nya spårbarhetslösningen åt Hav och Vatten, säger Niklas Hild, projektledare för det hela och konsult i företaget Roi4u.

IT-lösningar som skapar affärsnytta
RFID är en viktig komponent i Havs- och Vattenmyndighetens modell. Genom att använda taggar, läsare, web-baserade system och beprövade standards så minimeras pappersrutinerna i flödet.
– Varje låda med !sk har ett unikt id-nummer. Genom att varje led i logistik flödet rapporterar in lådans förflyttningar så håller vi hela tiden koll på alla rörelser, berättar Niklas Hild och betonar att de senaste två åren har varit enlång resa där projektet har varit inriktat på att dels skapa tydlig affärsnytta för deltagarna, dels visa att tekniken fungerar i en tu” miljö. Den största affärsnyttan kommer av att det som tidigare gjordes manuellt nu kan hanteras av informationsteknik. Redan ute till havs registreras fångsten med hjälp av mobilteknik. Fiskarna registrerar art, kvalitet och storlek vilket förs vidare till mottagande led med referens till de unika ID-nummer som finns i de rfid-taggar som är inbyggda i fisklådorna.

Väl i hamn är det en så kallade förstahandsmottagare som tar över och registrerar fångsten. Detta är en så kallad ”fisktrader” som säljer fångsten på en fiskauktion eller till en grossist som säljer vidare till en restaurang, fiskindustri eller till dagligvaruhandeln.
– Under hela processen så kommunicerar de olika aktörerna via en enkel molntjänst. Det vill säga det behövs inga installationer av program eller avancerade utbildningar.

Världens äldsta industri
I fiskeribranschen hävdas ofta att verksamheten är världens äldsta. Ett faktum som blir särskilt intressant mot bakgrund av det aktuella projektet baseras på den absolut senaste teknologin.

– Branschen sluter upp kring detta eftersom vi har utvecklat ett system som inte ger konkurrenter tillgång till vital affärsinformation. Ingen information ges på den aggregerade nivån, utan endast på detaljnivå, förklarar projektledare Hild.

Niklas Hild är en veteran och varm anhängare av rfid, men samtidigt erkänner han att teknologin har sina begränsningar.
– I den här lösningen har vi byggt upp allt kring standardteknologi. Mobiltelefoner som fungerar som handdatorer, molnlösningar för informationsinsamling och alla emballage som används har rfid-taggar inbyggda. När en hel industri i ett land ska gå in i ett nytt system gäller den klassiska devisen ”Keep it simple” mer än någonsin, så det faktum att alla yrkesfiskare har en mobiltelefon tog vi fasta på och utgick från den som datafångare och kommunikator, berättar Niklas Hild. En annan avgörande faktor är att hela lösningen baseras på etablerade informationsstandards som har tagits fram och används globalt.
– Vi baserar systemet på GS1s globala standard EPC (Electronic Product Code) samt EPCIS (EPC Information Service) för en öppen och transparant kedja med spårbarhet i realtid. Dessa standards används numera i de #esta projekt, exempelvis bland gris-uppfödare i Danmark, och för returpallar i både Sverige och Norge samt i de svenska järnvägsvagnarna. Vi kan alltså knyta spårbarhetsinformation mellan olika aktörer, industrier, transportsätt och länder utan stora kostnader för respektive aktör. Testfasen för det banbrytande projektet är nu genomförd och Niklas Hild ser fram emot att projektet ska bli verklighet 2013.

Transporter på land och till sjöss brottas också med frågan om hur transportadministration och dokumenthantering kan effektiviseras och snabbas upp. Det handlar om hela processen från terminalhantering och förtullning till lastning, lossning och vidare transport.
– Vi skickar e-post utan att tänka på vilket format eller protokoll som används oavsett vem vi skickar till.  Så enkelt borde det också vara med överföring av a!ärsinformation mellan olika a!ärssystem via EDI, säger han.

Mats Rosén deltar i ett projekt som bland annat DSV, Stena Line Freight och Schenker driver tillsammans med GS1
för att standardisera informationen i transportkedjan – GS1 LIM, (Logistic Interoperability Model).
– En utmaning för oss inom sjöfrakt är att det ofta är många aktörer inblandade i transportkedjan. Ofta rör det
sig om tio olika aktörer eller “er, och olika system och standards för varje aktör i kedjan, säger Christer Kjellberg, ITchef på Stena Line Freight och tillägger att det är viktigt att det utvecklas nya standarder och system som fungerar i framtiden.

Efterlängtad branschstandard
Utgångspunkten för den nya standarden – GS1 LIM – är att åstadkomma spårbarhet och säkra att alla led i transportkedjan ska få den information som krävs för att planera e!ektivt. Genom att alla har tillgång till samma information i realtid kan vi minska förseningar och ha en bättre beredskap för att hantera avvikelser.

Under våren 2012 började Stena Line Fright, DSV och Schenker använda den nya standarden, i första hand för transportinstruktioner och bokning. Och Christer Kjellberg är förväntansfull inför den nya standarden.
– På 90-talet tog Transportindustriförbundet fram Pharos som är en skandinavisk branschstandard för informationsflödet i godstrafiken. Nu behövs nya, kompletterande standarder som fungerar i en allt mer internationell affärsmiljö, förklarar han.

Dubbelt så snabbt att boka
Fördelarna med den nya standarden är förstås att rederier, speditörer, åkerier och andra i transportkedjan kan effektivisera sina a!ärsprocesser. Jämfört med att boka manuellt krävs det mindre än hälften av tiden att boka via EDI. Desssutom krävs det betydligt mindre tid för att lasta och lossa. Andra fördelar med standardiseringen är att kvalitetssäkrad information kan överföras på samma sätt till alla led.

Sverige i täten
Sverige och Skandinavien ligger långt fram när det gäller att använda EDI-kommunikation. Redan på nittiotalet var Sverige tidigt ute med att standardisera informations”ödet, bland annat genom Pharos, en branschstandard för EDI som togs fram av Transportindustriförbundet.
– Nu är det dags att ta nästa steg och bygga en mer internationell lösning, säger Mats Rosén och tillägger att han ser positivt på möjligheterna att få en snabb uppslutning kring användningen av nya standarder.

NEA bildade hösten 2011 ett Nationellt eFakturaforum för att främja användningen av eFakturor i Sverige. Bakgrunden var att varje medlemsstat inom EU skulle inrätta nationella forum enligt direktiv från EU Kommissionen

Inom uppdraget inryms representation i motsvarande forum på europeisk nivå som bildats samt möjlighet att ge input till en svensk eFaktura-strategi som Näringsdepartementet ska ta fram.

– Inom EU finns en uttalad målsättning att majoriteten av alla fakturor ska vara elektroniska år 2020, säger NEA:s vd Ulrica Storset och berättar att EU-kommissionen därför bildat ett internationellt forum i syfte att påskynda processen.
– Tanken är att att synliggöra och undanröja eventuella hinder för framförallt små och medelstora företags möjligheter att införa eFakturering, säger Ulrica Storset.

eFaktura är en viktig fråga för Sveriges digitalisering och hösten 2011 fick NEA efter kontakter med Näringsdepartementet möjlighet att  bilda ett svenskt eFakturaforum. Förutom arbetet med att främja en ökad användning av eFakturering finns möjligheten att ge input till den nationella eFakturastrategi som departementet ska ta fram.
– Det är förstås ett hedrande uppdrag för NEA och arbetet är i full gång inom de olika arbetsgrupperna, säger Ulrica Storset. Hela inköpsprocessen sätts under lupp för att strategin ska bli så hållbar som möjligt; att den förblir relevant och användbar sett i ett längre perspektiv.

Läs mer om arbetsgruppen för nationellt forum för eFaktura>>

  • 1
  • 7
  • 8

NEA - Nätverket för Elektroniska Affärer, kansli@nea.nu, Tel: 08-55606140
c/o Föreningshuset, Virkesvägen 26, 120 30 Stockholm

© 2017 NEA – Nätverket för Elektroniska Affärer.