Det finns många spännande exempel på kreativa och smarta elektroniska affärer. Men fortfarande är det ganska få av dessa som bygger på rfid-teknologi. Ett undantag är det projekt som nu genomförs hos Havs- och Vattenmyndigheten, tidigare Fiskeriverket.

Alltsammans började 2009 med att den nya EU-förordningen 1224 stipulerade att det ska råda full spårbarhet på den !sk som fångas i medlemsländerna. Spårbarheten ska gälla på ”parti-nivå”, vilket här betyder att varje enskild låda med fisk ska gå att spåra från konsumenten och hela vägen tillbaka till fskare och fångstplats. Målsättningen är dels att öka tryggheten för konsumenten, men även att öka fskindustrins effektivitet. På Hav & Vatten insåg man tidigt att en manuell hantering av detta skulle bli tidskrävande och kostsam.Rfid blev därför ett naturligt fokus.

– Jag hade träffat Fiskeriverket i projektet e-Trace, vilket var ett forskningsprojekt för spårbarhet i försörjningskedjor för livsmedel baserad på elektroniska verktyg som ger transparens i kedjan. Jag var projektledare och Fiskeriverket var med som observatörer i projektet. Med detta som grund anlitades jag senare för att utveckla den nya spårbarhetslösningen åt Hav och Vatten, säger Niklas Hild, projektledare för det hela och konsult i företaget Roi4u.

IT-lösningar som skapar affärsnytta
RFID är en viktig komponent i Havs- och Vattenmyndighetens modell. Genom att använda taggar, läsare, web-baserade system och beprövade standards så minimeras pappersrutinerna i flödet.
– Varje låda med !sk har ett unikt id-nummer. Genom att varje led i logistik flödet rapporterar in lådans förflyttningar så håller vi hela tiden koll på alla rörelser, berättar Niklas Hild och betonar att de senaste två åren har varit enlång resa där projektet har varit inriktat på att dels skapa tydlig affärsnytta för deltagarna, dels visa att tekniken fungerar i en tu” miljö. Den största affärsnyttan kommer av att det som tidigare gjordes manuellt nu kan hanteras av informationsteknik. Redan ute till havs registreras fångsten med hjälp av mobilteknik. Fiskarna registrerar art, kvalitet och storlek vilket förs vidare till mottagande led med referens till de unika ID-nummer som finns i de rfid-taggar som är inbyggda i fisklådorna.

Väl i hamn är det en så kallade förstahandsmottagare som tar över och registrerar fångsten. Detta är en så kallad ”fisktrader” som säljer fångsten på en fiskauktion eller till en grossist som säljer vidare till en restaurang, fiskindustri eller till dagligvaruhandeln.
– Under hela processen så kommunicerar de olika aktörerna via en enkel molntjänst. Det vill säga det behövs inga installationer av program eller avancerade utbildningar.

Världens äldsta industri
I fiskeribranschen hävdas ofta att verksamheten är världens äldsta. Ett faktum som blir särskilt intressant mot bakgrund av det aktuella projektet baseras på den absolut senaste teknologin.

– Branschen sluter upp kring detta eftersom vi har utvecklat ett system som inte ger konkurrenter tillgång till vital affärsinformation. Ingen information ges på den aggregerade nivån, utan endast på detaljnivå, förklarar projektledare Hild.

Niklas Hild är en veteran och varm anhängare av rfid, men samtidigt erkänner han att teknologin har sina begränsningar.
– I den här lösningen har vi byggt upp allt kring standardteknologi. Mobiltelefoner som fungerar som handdatorer, molnlösningar för informationsinsamling och alla emballage som används har rfid-taggar inbyggda. När en hel industri i ett land ska gå in i ett nytt system gäller den klassiska devisen ”Keep it simple” mer än någonsin, så det faktum att alla yrkesfiskare har en mobiltelefon tog vi fasta på och utgick från den som datafångare och kommunikator, berättar Niklas Hild. En annan avgörande faktor är att hela lösningen baseras på etablerade informationsstandards som har tagits fram och används globalt.
– Vi baserar systemet på GS1s globala standard EPC (Electronic Product Code) samt EPCIS (EPC Information Service) för en öppen och transparant kedja med spårbarhet i realtid. Dessa standards används numera i de #esta projekt, exempelvis bland gris-uppfödare i Danmark, och för returpallar i både Sverige och Norge samt i de svenska järnvägsvagnarna. Vi kan alltså knyta spårbarhetsinformation mellan olika aktörer, industrier, transportsätt och länder utan stora kostnader för respektive aktör. Testfasen för det banbrytande projektet är nu genomförd och Niklas Hild ser fram emot att projektet ska bli verklighet 2013.