Svar: Genom att information överförs elektroniskt mellan köparens och säljarens system blir hanteringen effektivare. Många steg i processen kan effektiviseras med automatisering och därmed sparad tid som resultat. Samtidigt leder e-handel till ökad kvalitet genom att det mycket sällan blir fel när de manuella rutinerna minskar. Läs gärna i NEA:s rapport "Elektroniska affärer – Status och trender 2006" vad ett drygt 100-tal företag och offentliga verksamheter anser vara deras största fördelar.

Svar: Vid e-handel mellan företag skickas inte bara beställningar elektroniskt, utan även t.ex. bekräftelser, leveransaviseringar, prognoser, bokningar och fakturor. Det gör att båda parter har ungefär lika stor nytta, dvs. ett äkta win-win-förhållande!

Svar: e-handel är inte bara ett sätt att automatisera, det gäller att ha förståelse för hur tekniken kan användas för att förändra verksamhetsprocesserna. Att bygga upp den kompetensen internt är den viktigaste utmaningen. Det finns sedan förstås en rad tekniska saker som ska fungera, men infrastrukturen för e-affärer fungerar idag mycket tillfredsställande, bl.a. genom en rad paketlösningar och tjänster som minimerar behovet av intern teknisk kompetens. Samtidigt ska man veta att det finns affärssystem utan ett bra stöd för e-handel, att det finns olika standarder och tillämpningar av standarder samt att den kanske största svårigheten är att förändra sina verksamhetsprocesser.

Svar: Enligt enkätundersökningen i NEA:s rapport "Elektroniska affärer – Status och trender 2006" är andelen elektroniska beställningar cirka 25%. Undersökningen visar på att den andelen f.n. växer med nästan 25 procent årligen. E-handel håller alltså snabbt på att bli den etablerade formen av handel. Samtidigt kan man konstatera att användningen varierar en hel del mellan olika branscher.

Svar: Anledningen till att det finns flera standarder och varianter av standarder är att olika branscher har utformat sina tillämpningar utifrån de förhållanden som råder i deras bransch. Det viktigaste är därför att se vad som är etablerat i den egna omvärlden. Se en sammanställning av de vanligaste standarderna. Sök den tillämpningsanvisning som passar din egen verksamhet bäst.

Svar: Det förekommer en viss begreppsförvirring inom området och inte minst för dessa tre begrepp. EDI är metoden för att överföra elektroniska standardiserade dokument, affärstransaktioner, mellan två företags affärssystem. Edifact som ges ut av FN är den vanligaste standarden för EDI och består av ett par hundra standarddokument med ett väl definierat innehåll. Dessutom finns ett regelverk (syntax) för hur filerna ska struktureras. XML är en mycket bredare standard som har flera användningsområden förutom EDI och e-handel. Syftet med XML är att tillhandahålla en standardiserad metod för att strukturera data genom att informationen märks, taggas. Eftersom XML saknat ett standardiserat innehåll har flera branscher och andra aktörer skapat egna tillämpningar som jämfört Edifact inte varit lika samordnade. Sedan några år sker standardiseringsarbete för att råda bot på det problemet.

Svar: Definitionen på en e-faktura är en faktura som både skickas och tas emot i elektronisk form. Skannade pappersfakturor betraktas därför inte som e-fakturor. E-fakturorna kan skickas direkt mellan två parters system eller via en mellanhand, en s.k. fakturaväxel. Se även dokumentet "Definitioner i samband med e-faktura" som är framtaget av NEA:s arbetsgrupp för e-fakturering.

Svar: Det viktigaste är att tänka igenom hur man vill använda e-handel och hur den ska stödja verksamhetsprocesserna. Lyssna också med omvärlden i form av kunder och leverantörer vilka krav och önskemål som de har. Lägg sedan gott om tid på att upprätta en kravspecifikation. Med denna som bas tar man fram en anbudsförfrågan. I många fall går det att skaffa en modul för e-handel från sin befintliga leverantör av affärssystem. Alternativet är att välja en produkt från en specialiserad leverantör av e-handel. Sådana produkter finns både som programvaror och tjänster. I vissa sammanhang finns också särskilda branschlösningar.

Svar: En elektronisk marknadsplats inom B2B-området (mellan företag) är en handelsplattform på nätet som är öppen för flera köpare och flera leverantörer för att förenkla deras affärsverksamhet samt det informationsutbyte som därmed är aktuellt. På marknadsplatsen finns olika funktioner inom upphandling och handel, t.ex. produktkataloger, orderläggning, auktioner och anbudshantering. På http://www.emarketservices.com finns en kartläggning tillsammans med viss basinformation om respektive marknadsplats.

Svar: E-handel mellan företag och konsumenter, också kallat B2C (Business to Consumer), sker främst i butiker på Internet. Mellan företag, också kallat B2B (Business to Business) där business även kan vara en offentlig verksamhet, finns det fler elektroniska metoder för att bedriva handel, t.ex. EDI och marknadsplatser. Vid B2B är syftet att automatisera och integrera verksamhetsprocesser och affärssystem, och då är nätbutiken inte tillräcklig. En annan skillnad är att B2B ofta bygger på att parterna har ett avtal och känner varandra, vilket innebär att betalningen normalt inte är en lika kritisk faktor som vid B2C.